Pilkrogs historik

 Pilkrog skylt

Pilkrogs gästgivaregård stod förr vid Pilkrog i Järna,

mellan Nyköping och Södertälje.
1922 inköptes det gamla näringsstället av Eskilstuna stads

museikommitté för 4000 kronor och flyttades med järnväg

till jurgården i Eskilstuna. Medel för inköp och flyttning skänktes -

vilket framgår av en tavla i entrén - av Hubert Lindhagen,

som därmed ville hedra minnet av sin fader, klockaren C. E. Lindhagen.

 

Förmodligen fanns redan under medeltiden ett inkvarteringsställe vid Pilkrog. Den stora stråkvägen från landets huvudstad till Sydsverige har ialla tider gåttfram förbi denna plats. Traditionen berätter att en "Taverna" uppförts uppfördes därredan under Magnus Ladulås tid (dör 1290).

 

Det sägs att konung Magnus Eriksson(Kung 1319-1364)och hans gemål Blanka av Namur, skulle ha funnits i Pilkrogs resejournal. Vidare sägs att drottning Kristina (1626-1374) skulle ha legat sjuk någon tid på gästgivaregården. Att i alla händelser en äldre gästgivaregård varit belägen där under 1600-talet är tämligen säkert. Från 1640-talet förekommer en dylik i häradets jordeböcker och 1671 antecknar en resande dansk affärsman att han tagit in och legat över natten i "Pilkroe"

 Pilkrog fasd kortsida

1691 anslås Pilkrog genom ett kungligt brev officiellt till gästgiveri och troligen är det i samband härmed som den nya huvudbyggnaden uppföres, vilket bildar det nuvarande Pilkrogs bottenvåning eller åtminstoende delar av denna. Enligt uppgifter i jordeböcker och andra handlingar har Pilkrog, fram till 1877 haft ett 20-tal ägare eller arrendatorer, därefter förekommer en mängd ägareskiften.

 

Sitt nuvarande utseende, bortsett från köksdelen, erhöll Pilkrog antagligen vid den om- och påbyggnad som verkställdes i början av 1800- talet. Den äldre envåningsbyggnaden påbyggdes då med ännu en våning och försågs med en frontespis och brutet tak, som i dag förlänar byggnaden dess karakteristiska empireutseende. När byggnaden togs ner för flyttning till Eskilstuna, hittades instucken mellan stockarna en almanacka från 1805 jämte en del andra handlingar vilket talar för att ombyggnaden gjordes i början av 1800-talet.

 

Beträffande byggnadens inredning under 1800-talet vet man att gästrummen var belägna i övre våningen. Bottenvåningen inrymde framförallt den stora krogsalen, vars enda möblering utgjordes av runt väggarna löpande fasta bänkar och en disk, som sträckte sig tvärs över rummet och vid vilken serveringen värkställdes.

 

I dagens krogsal saknas de väggfasta bänkarna, Det har dock tagits fasta på att salen stammar från tiden omkring 1700. Den stora öppna spisen är utförd efter anvisninar från Nordiska Muséet och ansluter sig i form till spiseltyp som förekommer bl a i sydvästra Sörmland. Målningarna i taket - utförda av målaremästaren Leonard Molin i Eskilstuna - är likaså inspirerande av Sörmlänska förebilder. De bägge smårummen är hållna i gustavians stil. De utomordentligt vackra kakelugnarna kommer från gamla Eskilstunahus.

Flerhundraårigt, står vårt värdshus till Er tjänst och bjuder på vällagad mat i gammal fin miljö.